Mina Paradis

Jag har två paradis här på jorden. Dom flesta har förmodligen ett, men jag har två. Det första paradiset heter Windchiefs. Det är en surfbar i en liten fiskeby som heter Hopkins, i östra Belize. Där tar man vardagen lite som den kommer. Man ligger i en hängmatta, gungar fram och tillbaka, tar en klunk av sin kalla öl, lyssnar dels på havet som brusar och dels på den ljuva reggaemusiken som spelas i bakgrunden. Om du frågar mig så kan inte livet bli bättre än när man ligger där.

Mitt andra paradis ligger bra mycket mer lättillgängligt. Det paradiset heter Munketorp ("herrgården" enligt vissa) och ligger uppe på en enorm kulle ute på landet lite utanför Ödeshög i Östergötland. Det är byggt under tidigt 1800-tal och är en generationsgård, jag och min bror tillhör den femte generationen som bott där. Jag flyttade ut dit när jag var 9 år gammal, så man kan nog säga att jag är uppvuxen där. Till viss del iaf. Jag och min familj bodde inne i Ödeshög innan och det var ju där jag gjorde alla dom där grejerna som man ska göra när man är barn; lära sig cykla, palla äpplen, rymma hemifrån och så vidare. Men det känns ändå som om jag har bott i Munketorp hela mitt liv. Jag har inga direkta minnen från tiden i Ödeshög, så jag ser Munketorp som mitt barndomshem.

Hursomhelst, dom som känner mig vet att jag spenderar en hel del tid där ute. Jag kommer dit för att slappna av, ladda mina batterier, slicka mina sår, rensa min hjärna och självklart umgås med min underbara älskade familj. Det är en underbar känsla att genom bilrutan se betongen förvandlas till gräs och lyktstolparna till träd. Då känner jag mig hemma. Munketorp kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag kommer fortsätta besöka det så länge jag lever.

Dagens låt: Cold War Kids - Hang me up to dry